Att mixa för teater

Under de senaste veckorna nu i Mars har vi repeterat för fullt på Dramaten i samband med pjäsen ”Budskapet till Maria” som jag har komponerat musik till, Och den 29:e Mars är det premiär!

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Gustav back stage där han gör iordning inför lunchen
Foto: Gustav Lindsten

Då mitt arbete på Dramaten nu är i sitt slutskede så dyker det ju såklart upp en hel del reflektioner kring projektet som helhet. Vad som för mig har varit en väldigt intressant frågeställning har varit hur man anpassar ljudbilden till att fungera ihop med det som händer på scen.

Till skillnad från musikdramatiska medium som till exempel Opera eller Musikal där musiken befinner sig väldigt mycket i förgrunden så arbetar man med teatermusik mer i bakgrunden. Musiken finns ofta där för att på ett försiktigt sätt lyfta upp dramat.

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Gustav back stage där han gör iordning inför lunchen
Foto: Gustav Lindsten

Den är med andra ord en komponent bland många som skapar helheten tillsammans med skådespeleri, ljus, scenografi m.m. Självklart finns det också möjligheter för musiken att ha en mer bärande roll under vissa utvalda ställen i föreställningen, som till exempel vid scenbyten.

Men hur förhåller vi oss då till dessa två typer av musik? Hur balanserar vi bakgrund kontra förgrund? Och än mer intressant är frågan; hur förhåller sig ljudbilden i relation till dessa två? En intressant utmaning som jag själv upplevt är just stadiet där man mixar musiken på plats.

När musiken ligger i förgrunden är det lätt att tänka sig att dynamiken ska vara avsevärt högre, och när vi har möjlighet till att få upp musikens intensitet i samma ljudnivå som exempelvis den vi hör i biosalonger eller konsertsalar så är det mycket lätt att överdriva ljudstyrkan.

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Gustav back stage där han gör iordning inför lunchen
Foto: Gustav Lindsten

Detta kan dock skapa en obalanserad kontrast i relation till den ljudbild som kommer därefter, dvs den ljudstyrka som skådespelarna och bakgrundsmusiken befinner sig på. Och det dramatiska förloppet i pjäsen kan eventuellt tappa sin styrka på grund av detta.

För att få en balanserad ljudbild kan det därför vara bra att först sätta ljudnivåerna till förgrundsmusiken på noll, och sedan gradvis jobba sig uppåt i ljudstyrka, då alltid med skådespelarnas ljudstyrka i bakhuvudet.

Därmed är det inte sagt att musiken inte får vara starkare den vid talnivå. Men för att undvika överdrivna skillnader i ljudstyrka så är detta ett bra knep att utgå ifrån när musiken skall fungera som en helhet!

Gustav Lindsten Stockholm 2018-0417


Att arbeta som frilansande tonsättare

Under hela min studietid på Kungliga Musikhögskolan funderade jag konstant över hur det skulle bli när jag skulle sluta och bli frilansande musiker och tonsättare.

En oro fanns i början där, hur ska jag kunna försörja mig på detta? Men allt eftersom tiden gick så ändrades denna inställning, och jag började gradvis se allt fler möjligheter .

För när man tänker efter så är de färdigheter som en tonsättare har inte bara att skriva musik. Den moderna tonsättarens verktyg innefattar ju allt ifrån notskrivning, orkestrering och musikteori till studioteknik, ljuddesign, akustik och mycket mer.

Läs mer om GustavLindsten

Gustav har en lång utbildning. Klicka på bilden så kan du läsa mera.
Foto: Ragna Fagelund

Det handlar kanske inte alltid om att bara skriva ett stycke musik då. Men om det går att översätta ens konstnärskap och tillämpa de verktyg som förgrenar sig med komponerandet så kommer ens chanser onekligen att öka.

För egen del så har dessa verktyg bland annat lett till arbetssituationer där jag har designat ljudeffekter till datorspel, planerat en ljudinstallation åt en butik under göteborgsvarvet, och inte minst notationsarbete åt Opus Norden.

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Gustav är färdig med första utkast till Ragnas nya sång och metodikbok. Gustav undervisar i komposition. Klicka på bilden så kan du läsa mer om kompositions på musikskolan (6-20 år).
Foto: Katarina Arvidson

Men hur får man dessa uppdrag? Handlar det om tur?
I vissa fall är svaret Ja, och när uppdragen kommer blir man som frilansare ytterst tacksam till att man får möjlighet att på riktigt arbeta med det som man brinner för.

Men bara slump är det ändå inte. Jag vill mena att vi själva kan skapa den optimala situationen. Kan vi utveckla egna strategier för att rikta ”slumpen” åt vårt håll?

Det kan då handla om allt ifrån hur vi pitchar idéer till producenter, regissörer, spelutvecklare m.m. till hur vi ansöker om projektstöd för något som vi verkligen skulle vilja genomföra.

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Gustav undervisar även vuxna i komposition.
Klicka på bilden så kan du läsa mera.
Foto: Ragna Fagelund

Frågan som man behöver ställa sig är: vilken typ av konstnärlig miljö vill jag befinna mig i? Och hur kan jag arrangera så att chanserna för mig att hamna i en sådan ökar?

Charmen och utmaningen med att frilansa är med andra ord att kreativiteten inte bara är begränsad till själva musicerandet, det är en del av hela verksamheten.

Det finns därmed inte ett enkelt och enhetligt svar på frågan. Varje person utvecklar sitt eget sätt att jobba sig runt de utmaningar som hör till en frilansande verksamhet.

Men vägen från ett projekts första steg ända fram till ett färdigt verk är aldrig utan kreativa val. Och om vi som tonsättare kan vara kreativa i vårt musikskapande, så kan vi nog också vara kreativa på så sätt att vi kan sätta våra färdigheter i kontext och tillämpa vår musik på vår omgivning.

Gustav Lindsten Stockholm 2018-0220


Ragna dirigerar

Reflektioner för Julkonserten 2017 – Opus Norden

Detta var ju min första gång då jag deltog i Opus Nordens julkonsert, och det var fantastiskt kul.

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Gustav back stage där han gör iordning inför lunchen
Foto: Katarina Arvidson

Inte bara på grund av möjligheten att få träffa alla föräldrar och medarbetare, men självklart också att få höra alla sina elever spela. Vi har ju alla på ett eller annat sätt upplevt hur nervöst det kan kännas att spela eller att presentera inför en publik. Det är inte alltid så lätt som man tror, men trots det var ni alla modiga. Därtill spelade och sjöng ni alla fantastiskt fint, och jag är som lärare otroligt stolt och glad. Så främst av allt: en stor eloge till alla elever som deltog denna dag!

Celina sjöng Schubert

Celina bjöd på Rosen av Franz Schubert
Foto: Torbjörn Pettersson

Vad jag också tänkte på när jag stod och lyssnade var vilka framsteg som också har gjorts denna termin. Och det är ju mycket arbete bakom. Allt från att få in en bra position redan innan vi slår an en ton till att hålla koll på fingersättning och ljudstyrka när vi spelar. Och framför allt den mängd övning som ligger bakom.

Fri sjöng Jul jul

Erik har många talanger han sjunger för Harald, han spelar piano och han komponerar med Ira som lärare.
Foto: Marie-Louise Pettersson

Eller så kanske det handlar om hur vi noterar på ett tydligt sätt när ett stycke musik skall komponeras. Att instrumentera på ett sätt som får varje instrument i en orkester att samverka på ett intressant vis. Att hitta nya klanger och uttrycksmöjligheter m.m. Oavsett vilken utmaning det gäller så ser jag själv med stor spänning fram emot alla de nya framsteg som vi tillsammans kommer att göra nästa termin. Men innan dess så vill jag kort och gott säga tack till er alla, och önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!